Idag har min lilla kille vart världens duktigaste. Det var inte helt utan protester men helt klart hanterbart.

Imorse kl 7 knackade Mathilda på dörren, min personliga nanny, TACK MATHILDA. Innan dess hade jag kommit på värsta smarta idén på hur jag skulle sätta Embla-plåstret, jag försökte att säga att det är en tattuering han skall få, han utbrister plåster och pekar ut vart det skall sitta, hur duktigt som helst. Jag hade förväntat mig skrik och vrål men icke. Härligt.  Gav honom lite alvedon sen bar det iväg.

Det viktigaste på hela morgonen var att Buzz skulle vara med, hans leksaksgosegubbe i form av Buzz från Toy´s story. Buzz fick åka med i bilen i mittensätet med bälte och hela kittet. Gabriel var super nöjd.

Väl där med minus en minut tilgodo(eller ja inte tillgodo kanske men det lät bra) kom vi in och amnälde oss m.m Efter lite prat med en jättebra läkare och lite förberedelser var det dags för nedsövning. De testade först med att sticka i handen men det funkade inte (de stack fel eller nått) och stackars Gabriel var så ledsen. Han fick gräva i en låda full med gosedjur och välja ett som plåster på såren. Sköterskan tyckte att vi kunde testa med sovmask istället (de jag hade tänkt från början) hon varnade mig om att det är brutala tag när man ger honom sådant då han får ta ca 10 andetag i den. Jag har inga problem med sådant då jag vet att det är ett nödvändigt ont. Det gick bättre än förväntat och jag berättade för honom att mamma är med när han vaknar och att BUzz och Woody skulle sova med honom, att jag älskade honom. Sedan mjuknade hela han och han sov så gott.

Eftersom ingreppet inte tog så lång tid fick jag och Mathilda stressäta den underbara matlådan med goa mackor med tillbehörande gurka och saftflaskor (du är bäst Mathilda). Det var mkt gott.

Efter ungefär en halvtimme kom öron-näsa-hals läkaren och pratade med mig och berättade att han skrapat bort en hyggligt stor körtel (i dagligt språk kallad polyp men på doktorspråk är detta felaktigt) han hade kollat om det fanns vatten bakom trumhinnan det gjorde det inte. Allt hade gått jättebra.

Efter ytterligare en stund kommer Sköterskan (som visade sig vara min granne) och hämtade mig. Där låg min älskade lilla plutt och sov jätte djupt. Han hade dropp  och en grej i munnen så att han inte skulle svälja sin tunga. Efter 1 timme visade han första tecknet på att vilja vakna, han gnydde lite. Efter ytterligare en halvtimme skulle sköteskan torka lite blod frånn näsan som droppade och då vaknade han och tittade upp på honom och sa: -Jag är rädd. Han fick syn på mig och lugnade ner sig lite. Han fick lite psykbryt över att handen var lindad med gasbinda och där satt ju droppet. Han ville ha bort det och sköterskan (jag tycker de borde kallas skötaren) och sa att när han ätit glass skall vi ta bort det på handen. Han vilade ytterligare en timme hos mig i min famn och min rumpa och rygg höll på att döda mig. Tillslut när jag skulle lägga över honom vaknade han till. Vi mös där i sängen och pratade om hans nya leksaksgosegubbe Woody även han från Toy´s story, han fick den precis innan han kom in till läkaren. Efter en stund fick han äta glass, mycket gott tyckte Gabriel. När han ätit klart utbrister han: -Ta bort den (gasbindan och droppet) ochj såklart fick sköterskan hålla sitt ord och han tog bort det. Då var Gabriel på humör för att gå hem han skulle promt ner och springa. Han hade inte kissat så mkt, men ändå lite så vi fick åka hem. Gabriel har aldrig vart så snabb på att springa därifrån.

Mötte upp Mathilda som under tiden var och synat alla Näl´s skrymslen och vrår och diverse promenadstråk m.m Hon hade även lämnat in bilbarnstolen och den blev godkänd THANK YOU LORD.

Efter detta åkte vi hem och käkade taccos och la oss och vilade i soffan.

Gabriel har vart trött och slö hela dagen, förutom nu då han nyss bestämmde sig för att inte alls sova med Buzz och Woody i sin säng. Men idag är det hely okej att han är uppe lite. Han har ju vart så duktig.

Älskar dig Gabriel.

Tack ännu en gång Mathilda för hjälpen.